Young Victoria

Nästan kungligt

”Young Victoria” är allt man kan förvänta sig av en film om en brittisk monark; det är pompa och ståt, lömskt maktspel, vackra viktorianska miljöer med bedårande engelska trädgårdar och en mysig kärlekshistoria. Det visar sig vara filmens både styrka och svaghet.

Mitt första intryck är förvirring. Det är svårt att hänga med vem som är vem när vi förflyttar oss fram och tillbaka mellan det brittiska och det belgiska kungahuset (där prins Albert befinner sig). Mitt uppe i allt pågår ett maktspel om tronen, som är tillägnad Victoria men som ännu bara är en ung flicka. Så långt hänger jag med, det jag inte förstår är vad det är som gör just Victorias historia så intressant och vad det är regissör Jean-Marc Valée vill berätta.

Victoria och prins Albert var människorättskämpar i ett klassegregerat 1800-tals England. Hon är än idag den yngsta brittiska monarken att komma till makten (18 år ung). Dessutom härleder Sveriges kungafamilj från Victoria och prins Albert. Allt detta är intressant, men det är också sådant vi kan läsa oss till. Filmen snuddar bara vid Victorias människorättskamp, den utvecklas inte, och blir därför heller aldrig intressant.

Om du förväntar dig ett episkt verk om en av de stora brittiska monarkerna så kommer du att bli besviken. ”Young Victoria” handlar, precis som titeln förtäljer, om den unga Victoria och är framför allt en kärlekshistoria.

Trots att ”Young Victoria” är en mysig och vacker film finns det inget utmärkande i den. Den är långtifrån lika briljant som ”Marie Antoinette”, den enda filmen om kunglighet av kunglig kvalitet. ”Young Victoria” kommer inte att etsa sig fast i minnet.
Men det gör inget. Filmen överraskar inte, men gör mig heller inte besviken. Om inte annat så kan du passa på att njuta av vackra engelska trädgårdar och en gullig kärlekshistoria.

Av Oscar Krooni