Syriana

Syriana anstränger sig
för att visa samband

Syriana är en politisk thriller som visar upp en värld av intriger och korruption inom oljeindustrin. Från höjdarna som ordnar avtal under bordet i Washington till arbetarna som sliter för brödfödan på oljefälten i Persiska viken, väver filmen ihop en rad berättelser som visar de mänskliga konsekvenserna av en intensiv jakt på makt och pengar. Riktigt sevärd, tycker vår recensent.

När du sätter dig i biofåtöljen för att se Syriana ska du ha ögon och öron rejält uppspärrade. För det här är en film laddad med information och intryck. Missar du en liten detalj kan du få svårt att förstå vad som sedan händer längre fram i handlingen.

En amerikansk agent i mördar två vapenhandlare i Teheran. En ung energianalytiker förlorar sin son i en tragisk olycka. Två oljebolag förbereder en fusion, för att maximera sina vinster. En advokatfirma undersöker bolagen för att gräva fram eventuella skandaler om bolagen innan myndigheterna hittar dem. En pakistansk man och hans son blir av med jobben på oljefälten vid persiska viken. En ung prins i ett arabiskt land försöker bryta de starka banden med USA, för att kunna sälja olja till vem han vill.

Allt har ett samband. Det är Syrianas tema och vad filmen försöker visa under dryga två timmar. Ibland tar nästan ivern att visa sambandet över, på handlingens bekostnad. Men det här är ändå en intressant film, och en ögonöppnare som visar hur den internationella oljehandeln styrs av några få mäktiga män.

Syriana beskriver också olika sorters terrorism. Den regeringsunderstödda kontra den som drivs av religiös övertygelse. Båda lika förödande och meningslösa.

George Clooney är övertygande som den luttrade och trogne agenten (han fick en Oscar för sin prestation). Matt Damon gör ett intressant porträtt av energirådgivaren som utnyttjar sin sons tragiska död till att klättra i karriären. Det finns många fler duktiga skådespelare i Syriana, tillsammans gör de en spännande och bitvis mycket engagerande politisk thriller riktigt sevärd. Den något röriga handlingen till trots.

Av Esbjörn Guwallius