Pieces of April

Skön blandning av riktigt konstiga människor

Familjen som bor i förorten är alla färgade av mammans bitterhet mot äldsta dottern, utflyttade April. Hon har alltid varit det svarta fåret, som inte levt upp till sin mammas höga förväntningar. De har inte setts på länge och egentligen är det ingen som ser fram emot att träffas, när April nu bjudit in till thanksgiving-middag. Vår recensent imponeras av denna regidebut.

Pieces of April är Peter Hedges regidebut, och eftersom han har skrivit manus till bland annat Gilberg Grape och About a boy har jag höga förväntningar på den här filmen. En enkel men skön historia som handlar om en dag i livet för en sorglig förortsfamilj vars medlemmar är på väg att fira thanksgiving tillsammans. Familjens svarta får April (Katie Holmes), som sedan länge bor i New York, har bjudit in sina föräldrar och syskon på middag.

Att mamman (Patricia Clarkson) är döende i cancer gör att hennes åsikter inte ifrågasätts över huvud taget. Eftersom hon snart ska dö så säger man inte emot. Den enda som har någorlunda sunt tänk och som verkligen förstår och försöker vara rationell är pappa Jim (Oliver Platt).

Medan familjen sitter i bilen på väg mot New York kämpar April mot klockan och mot sina egna känslor, hemma i den lilla skitiga lägenheten. Att laga kalkon och alla thanksgiving-tillbehör på rätt sätt är inte lätt. Speciellt inte när ugnen plötsligt ger upp, pojkvännen försvinner ut på ett långt ärende och hennes minst sagt udda grannar blir det enda stödet. Hon vill så gärna att kvällen ska bli ett bra minne, men tappar modet när hon minns allt tråkigt och elakt som har hänt under hennes uppväxt.

Katie Holmes har gått från snäll och oskuldsfull raring i Dawsons creek till förvirrad, svartsminkad och tatuerad rebell. Låter konstigt, men känns helt rätt. Bäst av alla är dock Patricia Clarkson som spelar den cancersjuka, något störda mamman. Jag blir faktiskt imponerad av de flesta medverkande, det är en skön blandning av riktigt konstiga människor och det är just det som gör den här filmen bra.

Av Hanna Kastås