Never let me go

tummeupp2

Glöm inte näsdukarna

Hur skulle du må ifall du en dag fick veta att ditt liv är redan förutbestämt, och att du lever för att andra ska kunna leva vidare? “Never let me go” är baserad på en bästsäljande roman av Kazuo Ishiguro.

“Never let me go” är historien om tre bästa vännerna Kathy (Carey Mulligan), Ruth (Keira Knightley) och Tommy (Andrew Garfield) som växer upp tillsammans på internatskolan Haisham på den engelska landsbygden under 1970-talet.

Hailsham är en internatskola som ingen annan. Lärarna är väldigt strikta mot barnen på skolan. De får inte lämna skolområdet för då kommer hemska saker hända dem, barnen får inte röka eller få i sig något ohälsosamt och de får inte veta något om den yttre världen. Tills den dagen då läraren Miss Lucy börjar på skolan.

Det tar inte lång tid innan fröken Lucy avslöjar för barnen varför de egentligen är på skolan. Hon förklarar att de aldrig kommer växa upp och bli fria, vuxna människor, de kommer aldrig att få barn eller en karriär ute i det verkliga livet. För Hailsham har en plan för var och en av dem.

För barnen på skolan är detta det enda liv de känner till, och inte ifrågasätter så ofta. Något som även Kathy får acceptera när det gäller den stora kärleken i hennes liv, Tommy. Sedan dag ett har Kathy haft ett extra gott öga för sin vän, och ställt upp för honom när ingen annan gjort det. Något som gör att Ruth känner sig utanför, och ser till att lägga ut sina krokar för Tommy.

1985 flyttas vännerna till The Cottages, där Hailsham-studenterna ska bo tills planen för deras fortsätta liv sätts igång. Det blir deras första möte med andra människor och världen utanför skolan, vilket är påfrestande då de aldrig lärt sig hur saker och ting fungerar i “verkligheten”.

Jag har sett många filmer under mina år, där skådespelare gråtit, sörjt och levt med ett brustet hjärta. Men aldrig har jag känt så starkt att smärtan har nått ut till publiken på samma sätt som i denna film. Carey Mulligan gör en häpnadsväckande bra insats i rollen som Kathy H. Hon är varm, lugn och harmonisk i sin roll. Sorgligt nog finns det inget stopp på tårarna, så glöm inte att ta med näsdukar, för de kommer att behövas.

Det var riktigt länge sedan jag såg en film som fångade mig så djupt som denna. Med handen på hjärtat kan jag säga att jag inte kommer att lämna den här filmen bakom mig. Om du bara ska se en film på bio i år är “Never let me go” den du ska välja.

Av Laila Anani