Nätterna vid havet

Tråkigt och förutsägbart

Adrienne Willis är en kvinna vars liv är ett kaos. Hon drar sig tillbaka till den lilla kuststaden Rodanthe i North Carolina för att ta hand om en väninnas värdshus över en helg. Här hoppas hon finna den ro hon behöver för att tänka över alla konflikter omkring henne.

Filmen är baserad på Nicholas Sparks bok ”Nights in Rodanthe” . Samme författare som är upphovsmannen bakom flera andra hollywoodska kärlekshistorier; ”Message in a bottle”, ”The Notebook” och ”A Walk to remember”.

”Nätterna vid havet” handlar om Adrienne (Diane Lane), en medelålders kvinna som lever enbart för sina två barn. Hon sörjer sin far, hennes klippa i livet, som nyligen har gått bort och ovanpå det så ber hennes make (som har varit otrogen) att få komma hem.

Adrianne känner sig kluven, så när hennes väninna ber henne att vakta värdshuset vid havet – då en gäst erbjuder sig att betala dubbelt för att stanna där en helg fast det är lågsäsong – packar Adrianne sina väskor och tar chansen för att komma bort och få lite tid för sig själv. När hon kommer dit visar sig att gästen är Dr Paul Flanner (Richard Gere), en man med sitt eget samvete att ta itu med.
Det blir inte riktigt kärlek vid första ögonkastet, men så småningom finner de varandra och det är det som filmen skildrar – deras romans och vart den leder dem båda.

Filmen är tråkig och förutsägbar. Den berör då och då, men det förväntar man ju sig av en Hollywood-produktion. Det finns vissa ingredienser som en film ska ha, och denna film är inget undantag.
För människor i liknande livssituationer kommer filmen verkligen att kännas trovärdig, romantisk och kanske till och med ge hopp. Även för dem som är fans av Diane Lane och Richard Gere kommer denna film vara fantastisk.

Det är inte första gången Gere och Lane spelar mot varandra. De har gjort det tidigare i ”Unfaithful” och ”Cotton Club”, så man skulle nästan gissa på att regissören trodde att han spelade med säkra kort. Dessvärre inte.


Av Gabriela Salazar