Natt på museet

Natt på museet går inte av för hackor

Natt på museet uppfyller alla förväntningar. Ben Stiller levererar tillsammans med Robin Williams och Ricky Gervais en riktigt underhållande historia. Efter en mjuk start är tempot rasande högt filmen i genom. Det här kommer att bli en klassiker.

Dagdrömmande Larry Daley (Ben Stiller) har svårt att få ekonomin att gå ihop. Han har många högtflygande idéer, men inte några pengar till hyran. Inför hotet att behöva flytta från sin lägenhet, och förlora vårdnaden om sin son tar han jobb som nattvakt på naturhistoriska museet. Att vaka över ett dinosaurieskelett och några uppstoppade apor ska väl bli en barnlek. Tror Larry, ja.

Första natten på jobbet upptäcker Larry de gamla nattvakternas hemlighet. Efter skymningen får museets alla föremål liv, till och med vaxdockorna. Efter att ha blivit jagad av en lekfull dinosaurie, tampats med lejon och blivit biten i näsan av en stygg apa får han nog. Inte en natt till. Men ödet vill något annat, så Larry blir kvar på sin nya post.

Det finns många riktigt roliga scener i Natt på museet. Ben Stiller får verkligen leva ut och är fullt jämförbar med Jim Carrey, i hans mer sprattliga komedier. Effektmakarna har lyckats riktigt bra med såväl dinosaurien som lilleputtfolket (med bland annat Owen Wilson som kaxig cowboy). Filmen är mycket av en enmansshow för Stiller, men det finns ett par roliga bifigurer. Ricky Gervais (The Office, Extras) gör sig bra som den något besvärliga museichefen. David Brents manér känns farligt nära. Robin Williams spelar president Roosevelt (eller rättare sagt vaxdockan föreställande densamme) på bekant, lågmält vis. Han balanserar den mer utlevande Stiller.

Det här är filmunderhållning som inte går av för hackor. Vill du skratta i 108 minuter är det här rullen för dig.

Av Esbjörn Guwallius