Music and lyrics

Grant på rutin charmar

Hugh Grant spelar den avdankade popstjärnan Alex Fletcher, stor på åttiotalet men nu förpassad till att sjunga på kryssningar och firmafester. Men så en dag vänder turen, Christina Aguilera-kopian Cora vill att Alex ska skriva en duett till hennes nya cd.

Alex kastar sig över erbjudandet som kan återuppliva hans karriär, skriver en melodi och kör sen fast. Han kan för sitt liv inte skriva en vettig text till låten. Som av en slump råkar hans tossiga men godhjärtade blomvattnerska Sophie Fisher (Drew Barrymore) vara en lysande skribent. De sätter igång med att skriva låten men stöter snart på patrull i form av romantiska förvecklingar, snusförnuftiga funderingar kring musikbranschen och Coras stora ego.

Efter att ha sett Hugh Grants nuna på varenda tidning de senaste veckorna var jag redan trött på filmen. Med hemska romcoms som Love Actually och The Holiday i färskt minne var det kanske inte så underligt att jag hade låga förväntningar och var beredd med storsläggan.

Men Music and Lyrics är faktiskt en ganska trevlig bekantskap och fyller sitt syfte väl. Hugh Grant får väl anses som romcomens okrönte kung, han spelar som bekant i stort sett samma roll om och om igen. Men han fungerar riktigt bra här, även om han går på rutin slår han den mesta konkurrensen i genren på fingrarna. Drew Barrymore är lite jobbigt hysterisk i första halvan men tar sig mot slutet.

Den stora behållningen är framförallt birollerna som tillåts glänsa i korta stunder. Kristen Johnston som äldre syster med mycket gott öga till forne idolen har några väldigt roliga scener. Och den unga popstjärnan Cora som envisas med kvasireligiösa ritualer, är en mycket lyckad parodi på popdrottningar som Madonna, Spears och Aguilera.

Music and Lyrics är en bra film i genren. Grant och Barrymore vimsar sig igenom historien med hedern i behåll och alla kan gå hem nöjda och glada.

Av Nils Karlén