Miami Vice

Michael Mann har
tappat stinget

Minns du tv-serien Miami Vice med Don Johnson? Nu har den blivit långfilm – men rosa flamingos, båtjakter och det kända ledmotivet från serien blir vi blåsta på. Istället serveras en illa smakande soppa till actionfilm, signerad Michael Mann.

Ett knarktillslag går fel i Miami och några FBI-agenter dödas. Någon har tjallat, och nu måste mullvaden hittas. Problemet är att fem organisationer av lagens väktare är inblandade i operationen, så man vet inte var man ska börja nysta. I all hemlighet blir de båda opartiska Miami-poliserna Ricardo Tubbs (Jamie Foxx) och Sonny Crockett (Colin Farrell) rekryterade till FBI och måste inom kort låtsas vara knarksmugglare på Haiti. Som sig bör inser de snart att de syltat in sig i något mycket större än vad de trodde, och kanske kan de nu sätta dit de allra största snubbarna inom branschen.

Efter den för en actionfilm ovanligt slöa inledningen så sitter jag bara och hoppas på att det kända ledmotivet ska sparkas igång så att jag får se lite rosa flamingos och bli påmind om att det är Miami Vice det handlar om. Men i all hast att få filmen gjord verkar man ha glömt bort det helt och hållet. Tempot är genomgående slött och dialogen ointressant och krystad. Vad håller Michael Mann på med? Att han en gång gjorde den intressanta filmen Heat är obegripligt, han har tappat stinget totalt. Han var producent för tv-serien Miami Vice och har velat göra en film ända sedan han läste manuset till pilotavsnittet. Och så är det här det bästa han kan få ihop? Det är lika sorgligt som filmen är förutsägbar.

Så fort knarkbossens asiatiska älskling Isabella (spelad av en intetsägande Gong Li, som fick lära sig både engelska och spanska för sin roll) dyker upp så förstår man att Sonny ska få ihop det med henne, och det är väl något av det minst genomtänkta man kan göra. Har han aldrig varit på bio och sett vad som händer om man inte låter onda bossars tjejer vara ifred? Han kanske har varit för upptagen med att köra sin snabba båt. När han kör Isabella till Kuba blir det som en utfyllnadsscen i Baywatch. Filmteamet flyger förbi båten ett par gånger medan de filmar, sedan kör de samma runda igen. Och igen. Förvånansvärt nog får vi aldrig se någon båtjaktsscen. Eftersom Foxx sedan fått en lång duschsekvens med en naken flicka och därefter en något utdragen sängkammarscen så ska ju i rättvisans namn även Farrell få två exakt likadana scener. Mann har kanske gett oss dessa scener för att man ska hinna smita iväg till toaletten och spy, och jag befarar att folk sedan går på krogen istället för tillbaka in i salongen.

För man vet hur det kommer att gå, och man får nog mer i utbyte av att lägga till lite explosioner, jakter och eldstrider i sina egna tankar. För dyker en actionscen för en gångs skull upp så har de zoomat in på ansiktena på folk och klippen är så snabba att man inte vet vem det är man följer när det råkar bli en liten strid mellan de båda sidorna.

Men det kvittar, det är så ointressant ändå att man bara vill att det ska ta slut. Nej, fram med saxen och klipp bort en timme av filmen. Byt ut skådespelarnas ansikten på digital väg så att de slipper skämmas över att ha varit med i det här skräpet. Döp sen om filmen till Haiti Blues och släpp den direkt på dvd istället.

Av Mattias Backström