Just my luck

En superpärla för
Lohan-fantaster

Ashley är en ung tjej med en otrolig tur. Allt går hennes väg tills den dag hon råkar kyssa fel kille, den ständigt otursdrabbade Jake. Plötsligt är hennes tur som bortblåst.

Ashley (Lindsay Lohan) lever ett äckligt tursamt liv. Ösregnar det när hon går utanför dörren blir det solsken direkt, och skulle hon råka skrapa en skraplott så är det naturligtvis vinst på den. Hon har ett glassigt jobb i New York och livet går som på räls. Hennes motpol är den ständigt otursförföljde förloraren Jake (Chris Pine), och när deras vägar korsas och läppar möts på en maskeradbal förändras deras liv totalt. Det verkar som om kyssen gjorde så att turen istället hoppade över till Jake. Ashley får efter ett par dagar fyllda av otur för sig att hon bara kan få tillbaka turen igen om hon kysser den maskerade killen. Men att hitta honom någonstans i New York är inte det lättaste. Speciellt inte med hennes otur.

De har verkligen inte sparat på krutet vad gäller att göra varenda liten situation till ytterst pinsam och jobbig för Lindsay i den här filmen. Hon fastnar med håret i hårtorken som fattar eld (och så spolar hon vatten över hårtorken i badkaret), hon går in i fönsterrutor, bryter klacken på skon, river sönder en jättefin klänning och så vidare. Det blir ganska snart för mycket för mig, och efter en halvtimme är det en aning uttjatat.

Lindsay gör ingen direkt imponerande insats, och det är svårt att avgöra om hon spelar över eller bara lever sig in i rollen som en stor klant. Men det kanske kvittar. För gillar du Lohan-komedier (Mean Girls, Freaky Friday) i allmänhet så är väl det här en superpärla antar jag. Har du sett trailern och tänkt "Åh, den måste jag se!" så är det väl bara att gå och se den med dina tjejpolare då. Skona pojkvännerna och låt dem stanna hemma och se på fotbolls-VM är ni snälla, för de kommer bara att lida ändå.

Det är en lättsam och möjligtvis jätterolig film som man inte behöver tänka så mycket över när man ser. Kärleksbiten är ganska söt också, och med biroller gjorda av folk från OC och Dawsons Creek är nog succén ett faktum för de lättroade tonåringar filmen riktar sig till.

Av Mattias Backström