Hostel

En b-skräckis som
du kan strunta i

Människan är en sjuk varelse. Det är vad Eli Roth vill visa med sin nya film Hostel, som faktiskt Quentin Tarantino producerat. Men jag undrar vad Tarantino tänkte med. Hans namn ger ändå en sorts förväntningar på filmen, som sedan inte infrias. I stället blir jag besviken och förbannad, skriver vår recensent.

Det här är en roadmovie, där två amerikanska killar luffar runt i Europa tillsammans med en isländsk kille. Deras enda mål med resan verkar vara att röka på och sätta på så många tjejer som möjligt. Sådant ger erfarenhet och det är sådant de ska tänka tillbaka på när de sitter i skolbänken igen. Planerna går halvbra, de enda villiga tjejerna hittar de på bordeller. Av en slump träffar de en kille som berättar att de riktigt fina och dessutom villiga tjejerna finns österut, närmare bestämt på ett vandrarhem – hostel – någonstans i Slovakien. Och där står amerikanare högt i kurs.

Det låter som ett paradis för killarna som beger sig dit. Så långt liknar den här filmen bara en dålig amerikansk high school-film. Väl på vandrarhemmet verkar det som att verkligheten överträffar drömmen. Mycket tuttar med andra ord. Tjejerna visar sig vara mycket villiga. Kanske lite för villiga. Dagen efter en blöt utekväll är den isländska killen försvunnen.

Märks det att Tarantino är inblandad? Jag kan tänka mig att han tyckte historien var intressant, den känns lite skruvad på ett Tarantino-vis, men man känner inte av hans inblandning i filmen. Inte helt oväntat får vi se en sekvens ur Pulp fiction på en tv i lobbyn. Det är faktiskt den enda scenen som är någorlunda bra, när vi får se hur vandrarhemslobbyn förändras från natt till morgon.

Hostel marknadsförs som en psykologisk skräckfilm. Den bygger på verkliga händelser som utspelade sig i Thailand, vilket hade kunnat göra den läskig, men nu blir den bara lite äcklig. Kroppsdelar klipps av eller borras igenom och massa blod sprutar åt alla håll. Filmen visar en korrumperad värld, där tristess gör att människor betalar för att nå njutning genom att döda en andra människor och sex är ett lockbete.

Man hade säkert kunna göra den både intressant och riktigt skrämmande, problemet är att den här filmen aldrig lyckas beröra, därför blir det inte trovärdigt och aldrig någon skräckfilm. Kan det bero på likheterna med en high school-film?! Sedan blir jag lite irriterad på den endimensionella bild som ges av landet Slovakien. Villiga tjejer, otäck korruption och barnligor som terroriserar turister.

En dålig high school-film som utvecklas till en b-skräckis. Det är lätt att man börjar dra paralleller till en mörkare variant av Jag vet vad du gjorde förra sommaren. Denna film kan ni strunta i.

Av Caroline Aflalo