Grimm

Gammal saga på film
blir seg som en kola

Grimm är en nutida "Hans och Greta", som utspelar sig i Holland och Spanien. Regissören tar ett tydligt avstamp i bröderna Grimms gamla saga, men ganska fort blir handlingen allt mer skruvad. I det här fallet inte alltid i en positiv bemärkelse. Vår recensent ger tummen ned för en alltför seg historia, men imponeras av skådespelarinsatserna.

Okej, det är ett väldigt bra koncept för en film. En "Hans och Greta"-historia som utspelar sig i ett nutida Europa. Den arbetslöse pappan tar med sina två barn, en pojke och en flicka, ut i skogen för att plocka grenar att elda med. I skogen lämnar han dem åt sitt öde, eftersom han och hustrun inte klarar av att försörja dem längre.

Ödet vill först att de ska äta. Måltiden blir en hund som har råkat fastna i en rävsax, grillad över öppen eld. Hundägaren hittar dem och tar dem till sitt hus i en skogsglänta. Där får de först mer mat, sedan börjar hemskheterna. Hundägaren tvingar pojken till samlag med sin fru, medan han tittar på. Därefter låses barnen in i ett fängelseliknande rum. I väntan på att frun ska vilja ha pojken igen.

Här återfinns ett av problemen med filmen. Pojken och flickan som blir lämnade av föräldrarna och utsatta för sexuella övergrepp är inga barn. Det är vuxna människor i 25–30 årsåldern. Det ter sig märkligt att de inte skulle klara sig själva i skogen i ett nutida Holland. Antingen är detta en politisk inflikning av regissören, att "barn" måste bo kvar och leva på sina föräldrar allt längre. Eller, var det bara svårt att hitta ett par barn, eller ungdomar, som kunde spela "Hans" och "Greta"?

Våra olycksbarn hittar en lapp som deras mamma har smugglat ned i en jackficka. Där står att de ska söka upp sin morbror i Spanien. De tar sig, via mord och prostitution, dit på en moped. Väl där möter flickan en rik kirurg som hon blir förälskad i. Pojken gillar inte detta en sekund.

Hittills har "Grimm" klarat sig från att få tummen ned, framförallt på grund av mycket bra skådespelarinsatser. Nu börjar det dock hända saker som inte alltid är till filmens fördel. Det är bitvis spännande, men bitvis lika segt som en flera år gammal kola. När barnen i ett långt avsnitt hamnar i en ödelagd Vilda Western-stad, någonstans i den spanska ödemarken, vill jag bara att filmen ska vara slut och börjar titta på klockan. 112 minuter "Grimm" är minst 25 för många. Snipp, snapp... slutet är tyvärr alldeles för platt, och det blir tummen ned för denna moderna saga.

Av Esbjörn Guwallius