Fröken Sverige

Rolig och tankeväckande regidebut

Moa är 19 år och bor i en svensk småstad. Hon lever i en värld fylld av politisk korrekthet. Trots att hon gör allt för att passa in, dras hon ohjälpligt till fel killar, fel musik och gör saker som hon kanske inte borde göra. Det finns inte en enda död minut i denna film, tycker vår recensent och ger tummen upp.

Moa är militant vegan, eller något åt det hållet. Tillsammans med sina kompisar demonstrerar hon, klär sig i aktivistmundering och lyssnar på punkig musik. Moa är helt rätt och säker på sin sak. Eller? Tror hon egentligen på alla slagord hon och hennes kompisar ropar på demonstrationerna för djurens rätt?

Moa bor i en liten svensk stad och jobbar på pappersbruket. Hemmet är en röd liten stuga i skogen där hon kan göra precis vad hon vill. Föräldrarna bor i en villaidyll inne i stan och tar hand om föräldralösa barn för att kunna sova lugnt om nätterna.

Men vem är egentligen Moa? Är hon kanske mer sig själv när hon lyssnar på Patrik Isaksson, sminkar sig och klär sig i sexiga underkläder. Själv vet hon inte, men kompisarna ger svar på tal – "Det där är ju inte du, Moa".
I sin allmänna förvirring gör hon slut med pojkvännen Conny, som ändå är en stor tölp och strular runt med andra brudar. Hon träffar "moderatkillen" André från Stockholm. Han beter sig som en riktig man och uppvaktar henne på ett sätt som bonnkillarna inte ens kan stava till. Det visar sig dock vara en illusion, när Moa kommer på honom med en annan tjej.

Det finns många både roliga och tankeväckande scener i denna film om en ung tjej på väg att hitta sitt sanna jag. En av favoriterna är när Conny blir påkommen av kompisgänget (djurrättsaktivisterna) med en McDonalds-burgare i käften. Kul är också den scen när Moa bjuder sina tjejkompisar (veganer) på en mustig köttgryta för att hämnas deras oförrätter.

Tova Magnusson-Norlings regidebut är knappast någon typisk ungdomsfilm, jag tror att alla åldrar kan känna igen sig i de problem som illustreras. Personregin känns något vag i vissa ögonblick, men det vägs upp av den rappa dialogen och ständiga flödet av nya händelser. Det finns nog inte en enda död minut i denna film. Du kommer knappast att bli besviken på "Fröken Sverige".

Av Esbjörn Guwallius