Fast & furious 5

Snabbare än blixten

Hur ofta sker det att den femte delen i en franchise är den bästa? Hur ofta får man se Vin Diesel och The Rock slåss på liv och död? Hur många sätt kan man slakta en bil på? “Fast & Furious 5” ger dig alla svar du behöver.

Jag har bara sett första delen i “The Fast and the Furious”-serien och vill minnas att den var helt ok men knappast tillräckligt bra för fortsatt dedikation. Jag har aldrig tyckt om bilar och har inte ens körkort. Inför visningen av del fem känner jag mig alltså inte fullt exalterad. Vill jag sitta och runka åt snabba bilar så gör jag det helt enkelt utan snabba bilar. Eller något åt det hållet. Lyckligtvis gör Hollywood lite som de vill och följer mammons röst till fullo. Filmer för massan alltså. Ibland älskar jag massan och dess filmer. “Fast & Furious 5” bjuder nämligen på ett alldeles, alldeles underbart testosteronrus.

I den senaste installationen sluter Vin Diesel och hans gamla gäng samman för en sista stöt mot Rios knarkkung Reyes, Joaquim de Almeida. Piece of cake om det inte hade varit för att de samtidigt anklagats för mord på tre stycken federala agenter och blir jagade av toppsnuten Hobbs, Dwayne Johnson. Tidigare känd som The Rock. Varför han gav upp det namnet går bortom mitt förstånd, för det är just vad han är: en stor jävla klippa. Man kan inte sluta glo på honom och det har inte bara med kroppsbyggnaden att göra. Han har något den mannen, kalla det karisma, kalla det talang, vad det än är så vinner han lätt min röst. Men nog om storyn, det är inte därför man går och ser en film som “Fast & Furious 5”. Det gör man för dess sanslösa action.

I en scen kastas The Rock genom en glasruta varpå han ruskar av sig, spottar glassplittret ur munnen och fortsätter slåss med Vin Diesel. Han spottar krossat glas ur munnen … Det är faktiskt makalöst coolt! I en annan kör Paul Walker och Vin Diesel ut för ett stup som är minst tvåhundra meter högt och liksom vindsurfar ner mot vattnet. I en tredje så … ja, ni fattar grejen. “Fast & Furious 5” bjuder på två timmars action med stort A men till skillnad från tidigare actionrökare som “A-Team” eller “Faster” så är det här underhållande från början till slut. Visst kan man klaga på en miljon logiska luckor, uråldriga könsroller eller one-liners som aldrig träffar rätt. Men vi sparar den kritiken till sommarens blockbusters.

Av Magnus Blomdahl