Downloading Nancy

Stark debut av Stakka Bo

“Downloading Nancy” är en mörk historia om en psykiskt misshandlad kvinna som inte finner någon annan utväg än att sluta leva. Maria Bello och Johan Renck gör ett minnesvärt samarbete i denna tunga film.

Nancy vill inte längre finnas. Hennes tillvaro är allt annat än glamorös och det enda hon vill är att få minsta lilla uppskattning av sin make. Hon och Albert har varit gifta i 15 år och deras äktenskap är dött. De pratar inte längre med varandra och trots många försök att få minsta känsloyttring från Albert har hon misslyckats. Nancy bestämmer sig för att det enda hon vill är att sluta leva, en skilsmässa efter så lång tid skulle bara göra henne fri från sin make, inte sina demoner.

Kruxet med Nancy är att hon inte vill ta sitt eget liv, utan hon vill hitta någon som kan göra det åt henne. Efter en tids intensivt sökande på internet tror hon sig ha hittat den perfekta mannen för uppgiften, Patric. De möts och allt går enligt planerna till dess att stunden har kommit då hon inser att kärlek uppstått mellan henne och sin befriare.

“Downloading Nancy” är Johan Rencks långfilmsdebut och jag måste säga att han gör ett fantastiskt jobb. Allt stämmer. Maria Bello, som spelar Nancy, gör sin roll som deprimerad hemmafru oerhört träffsäkert och de andra skådespelarna håller minst lika hög klass. Jag känner en ständig empati för Nancy och berättelsen bygger gradvis upp ett hat mot de som skadat henne, inte minst hennes make Albert, spelad av Rufus Sewell.

Det bästa med filmen är dock berättartekniken. Allt går i ett långsamt tempo, ljussättningen är kall och ogästvänlig och det är inte förrän i sista minuten som allt verkligen förklaras. Återblickar med Nancys besök hos sin psykolog och scener kring ett tyst middagsbord blandas med den verkliga berättelsen om hur hon gör för att få slut på eländet.

Kanske är det bara mitt morbida sätt att se på tillvaron, men jag tror att man får sig en nyttig existentiell tankeställare om man ser den här filmen. Hur behandlar vi egentligen de som står oss närmast? Ibland vet man inte vad man har innan man saknar det.


Av Jonas Appelberg