Cloverfield

Panik i Central Park, del 13

Ett gäng ungdomar festar och har kul i New York när det plötsligt hörs en stor smäll, marken skakar och strömmen går. Har ännu ett terrordåd drabbat Manhattan?

Nej, det är det bara ännu ett jättemonster som semestrar i stan och käkar upp alla i sin väg. Av det lilla man får se av besten urskiljer jag att det är en blandning mellan Godzilla och T-Rex, men börjar mest tänka på en stor kalkon. Det gör jag dock redan i den otroligt sega inledningen som består av ett irrelevant relationsdrama på en fest. När sedan feststämningen har gått över i kaos och gänget flyr över Brooklyn-bron hör en kille ett meddelande på mobilen från sin flickvän. Hon gnäller över att hon fått en vägg över sig och inte kommer loss.

Givetvis ska han dra dit och rädda henne och ger fan i att militären snart ska bomba Manhattan tillbaka till stenåldern då de inte får död på det läskiga monstret som tydligen förväntas hålla sig kvar just där. Två brudar hänger med på räddningsuppdraget, och (o)turligt nog hakar även polaren Hud på. Det hade nämligen inte blivit någon film utan hans dokumentärfilmsinsats. I bästa/sämsta "Blair witch project"-anda rullas filmen upp för oss med skakiga kamerarörelser och dålig skärpa samt idiotiska och krystade kommentarer som till råga på allt är dåligt översatta i undertextningen. Får Huds polare problem och börjar slåss mot otäcka kryp, eller om de blir bitna och behöver sköta om sina sår, filmar han hellre än hjälper till. Hygglig kille det där. Man bara hoppas på att han ska dö någon gång och lämna videobandet efter sig som ett dokument över hur det var att befinna sig på Manhattan just den dagen.

Jag börjar förstå varför det varit sånt hemlighetsmakeri om Cloverfield. Filmskaparna, som förvånansvärt nog ligger bakom en rad framgångsrika tv-serier, vill inte att folk ska bli avskräckta av att det rör sig om en simpel monsterfilm. I USA applåderar folk när filmen är slut (inte för att den är slut, som jag gjorde?) och möjligen har jag missat hela tjusningen med det här. Men visst vore det tråkigt om vi alla tyckte likadant? Effekterna har de gjort bra med den lilla budget filmen hade, men det är egentligen bara ett tunt skal på en redan alltför tunn film.

Har man inte tröttnat på att se New York råka ut för katastrofer så går man och tittar på "I am legend" istället. Och vill man se ett otäckt odjur som lever rövare i en storstad går man och hyr den japanska originalversionen av "Godzilla". De filmerna ger mycket mer i utbyte än vad den här jättekalkonen gör.

Av Mattias Backström