Barnet

Mycket övertygande skådespel i Barnet

Bruno är en lösdrivare som bor med flickvännen Sonia i en liten stad i östra Belgien. Deras inkomster består av Sonias arbetslöshetsunderstöd och småstölderna som Bruno sysslar med. När de får ett barn tillsammans förändras livet totalt. Känslan i filmen är nästintill dokumentär, skriver vår recensent.

20-årige Bruno lever tillsammans med sin 18-åriga flickvän Sonia. När hon återvänder från sjukhuset efter att ha fött deras son Jimmy, upptäcker hon att Bruno hyrt ut hennes lägenhet i andra hand. Pojkvännen är nämligen en småskurk som lever för dagen och försöker dra ihop pengar på alla tänkbara sätt. Oftast genom småstölder tillsammans med två yngre pojkar.

Sonia och Bruno är väldigt kära, och båda verkar lyckliga över att ha blivit föräldrar. Men det ansvar som kommer med den nya rollen kan Bruno inte riktigt frambringa.
Desperat efter pengar gör han något oförlåtligt – han säljer sitt barn till en adoptionsmäklare. Utan att fråga Sonia.

Hennes reaktion blir mycket kraftigare än vad Bruno någonsin kunnat föreställa sig. Det går upp för honom vad han har gjort och han börjar en kamp för att få tillbaka barnet.

De unga skådespelarna i Barnet är mycket övertygande. Känslan är nästintill dokumentär. Filmen utspelar sig i den skitiga belgiska industristaden Seraing, något som ytterligare förstärker känslan av vardagsrealism och fattigdom. Dramat belönades med Guldpalmen på filmfestivalen i Cannes. Det känns som ett riktigt val.

Av Esbjörn Guwallius